Hållbarometern
Det är viktigt att engagera väljarna och nå ett högt valdeltagande för att upprätthålla den lokala demokratin. Ett högt valdeltagande ger de valda ett starkare mandat som folkets företrädare. Det finns dock betydande skillnader i valdeltagande mellan det valdistrikt som har högst respektive lägst valdeltagande. Unga, utrikesfödda och personer med låg inkomst och kort utbildning röstar i lägre utsträckning än andra. Resultatet blir ett demokratiskt underskott.
Valdistrikt med lägst valdeltagande
Mål 10 Minskad ojämlikhet
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Kristianstad | 2014 | 59,1 |
| 1 | Kristianstad | 2018 | 62,5 |
| 2 | Kristianstad | 2022 | 53,3 |
| 3 | Skåne läns kommuner (ovägt medel) | 2014 | 69,9 |
| 4 | Skåne läns kommuner (ovägt medel) | 2018 | 71,7 |
| 5 | Skåne läns kommuner (ovägt medel) | 2022 | 66,2 |
| 6 | 3KVH (ovägt medel) | 2014 | 59,9 |
| 7 | 3KVH (ovägt medel) | 2018 | 62,9 |
| 8 | 3KVH (ovägt medel) | 2022 | 52,4 |
| 9 | Alla kommuner (ovägt medel) | 2014 | 71,8 |
| 10 | Alla kommuner (ovägt medel) | 2018 | 72,7 |
| 11 | Alla kommuner (ovägt medel) | 2022 | 66,5 |
Datakälla: Valmyndigheten och SCB
Kommentar
Valdeltagandet i det valdistrikt med allra lägst deltagande i Kristianstad har sjunkit. Det var i kommunvalet 2022 endast 53 procent. I distriktet med högst deltagande var det över 90 procent som gick och röstade. Det var alltså en differens på över 38 procentenheter i valdeltagandet i olika delar av kommunen. En hög differens orsakar ojämnt politiskt inflytande och är också ett tecken på geografiska sociala klyftor.