Utsläppen av fosforföreningar från mänskliga verksamheter till sjöar, vattendrag och kustvatten ska enligt de lokala miljömålen minska.
Fosforförluster/ha
Indikator SE. 2.5.2. 1Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/ha) |
---|---|---|---|
0 |
Vramsån |
1994 |
0,2 |
1 |
Vramsån |
2005 |
0,08 |
2 |
Vramsån |
2006 |
0,09 |
3 |
Vramsån |
2007 |
0,2 |
4 |
Vramsån |
2008 |
0,10 |
5 |
Vramsån |
2009 |
0,05 |
6 |
Vramsån |
2010 |
0,09 |
7 |
Vramsån |
2011 |
0,2 |
8 |
Vramsån |
2012 |
0,07 |
9 |
Vramsån |
2013 |
0,05 |
10 |
Vramsån |
2014 |
0,2 |
11 |
Vramsån |
2015 |
0,10 |
12 |
Vramsån |
2016 |
0,10 |
13 |
Vramsån |
2017 |
0,2 |
14 |
Vramsån |
2018 |
0,10 |
15 |
Vramsån |
2019 |
0,10 |
16 |
Vramsån |
2020 |
0,10 |
17 |
Vramsån |
2021 |
0,2 |
18 |
Vramsån |
2022 |
0,10 |
19 |
Vramsån |
2023 |
0,2 |
Kommentar
Toppen vi ser 2007 kan sannolikt förklaras av de höga vattennivåerna som rådde i Helgeåns tillrinningsområde under sommaren. De ovanligt höga vattennivåerna berodde på de stora regnmängder som föll i månadsskiftet juni - juli 2007, då det regnade 140-160 mm på ett par veckor. Ytterligare regn kom i slutet av juli då man under ett par dygn uppmätte 40-70 mm i tillrinningsområdet.
Översvämning av mark runt åar ger en ökad urlakning av näringsämnen, ett högt flöde kan också leda till erosion av näringsrika jordar.