Enligt Kristianstads kommuns lokala miljömål ska utsläppen av kväveföreningar från mänskliga verksamheter till sjöar, vattendrag och kustvatten ska minska.
Kväveförluster/ha
Indikator SE. 2.5.2. 2Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/ha) |
---|---|---|---|
0 |
Helge å |
1994 |
7,80 |
1 |
Helge å |
2005 |
4,40 |
2 |
Helge å |
2006 |
5,00 |
3 |
Helge å |
2007 |
9,20 |
4 |
Helge å |
2008 |
7,10 |
5 |
Helge å |
2009 |
3,10 |
6 |
Helge å |
2010 |
5,00 |
7 |
Helge å |
2011 |
5,20 |
8 |
Helge å |
2012 |
4,10 |
9 |
Helge å |
2013 |
3,30 |
10 |
Helge å |
2014 |
5,40 |
11 |
Helge å |
2015 |
4,80 |
12 |
Helge å |
2016 |
4,00 |
13 |
Helge å |
2017 |
5,60 |
14 |
Helge å |
2018 |
4,20 |
15 |
Helge å |
2019 |
4,20 |
16 |
Helge å |
2020 |
5,40 |
17 |
Helge å |
2021 |
5,30 |
18 |
Helge å |
2022 |
3,10 |
19 |
Helge å |
2023 |
5,90 |
Kommentar
Toppen vi ser 2007 kan sannolikt förklaras av de höga vattennivåerna som rådde i Helgeåns tillrinningsområde under sommaren. De ovanligt höga vattennivåerna berodde på de stora regnmängder som föll i månadsskiftet juni - juli 2007, då det regnade 140-160 mm på ett par veckor. Ytterligare regn kom i slutet av juli då man under ett par dygn uppmätte 40-70 mm.
Översvämning av mark runt åar ger en ökad urlakning av näringsämnen, ett högt flöde kan också leda till erosion av näringsrika jordar.